Kurs Energikällor

Info om sidan Träna begrepp Skriv ut
Deltest 1 Deltest 2 Stortest

ENERGIKÄLLOR ÖVERBLICK

Energikälla är något där energi kan utvinnas och omvandlas till energislag som är enkla att använda för människor. En energikälla kan vara en naturresurs t.ex. ett oljefält eller ett naturfenomen t.ex. vattenfall.

Energibärare är något som lagrar eller transporterar energi. Varmt vatten är en vanlig energibärare i städer eftersom husen värms upp med fjärrvärme. Elektricitet transporteras till och används i hemmet. Fossila bränslen t.ex. bensin i bilar är också ett exempel.

Energikällor delas in i förnybara och icke förnybara. Förnybara källor kallas också för flödande energikällor och de icke förnybara energikällor kallas också för lagrade. Den lagrade energi kommer en dag att ta slut.

I Sverige kommer den energin vi använder(2016) huvudsakligen från kärnkraft och vattenkraft. Kraftvärme är något typ av förbränning. Bränslet kan vara både från förnybara eller icke förnybara energikällor. Vanligt i Sverige är att sopor bränns.

Energiproduktion i världen (2016) ser helt annorlunda ut. Till största del kommer energin från fossila bränslen.

Förbränning av fossila förstärker växthuseffekten och är ett av de stora miljöproblemen idag. Dessutom kommer en dag då dessa energikällor tar slut och måste ersättas.

Fördjupning:

ENERGIKÄLLOR HISTORIA

Industrins energibehov har inte alltid varit lika stort och nödvändigt som det är idag. Innan upptäckten av elektriciteten utnyttjades främst vattnets kraft till att mala säd och smida järn. I och med industrialisering på 1700-talet och upptäckten av elektriciteten på 1800-talet ökade energibehov till industrin stort.

De första bevis på att människor utnyttjat vattenkraft är före år 0, bland annat i romarriket.

På 1200-talet, i dåtida Sverige, byggdes skvaltkvarnar. De hade ett enkelt trähjul i det forsande vattnet och en vertikal axel som leddes till kvarnhjul.

På första hälften av 1800-talet uppfanns ett vattenhjul som hade skedformade blad vilket förbättrade prestandan. Det kallades för ” den första turbinen”. Idag finns det turbiner i de flesta typer av kraftverk för att omvandla rörelseenergi till elektrisk energi. De drivs då ofta av vattenånga.

Vindkraften har en nästan lika lång historia som vattenkraften. Väderkvarnar har använts i Europa sedan 1200-talet och var då kanske den viktigaste energikällan. Först på 1970-talet utvecklades den moderna vindkraften.

Behovet av elden och förbränning av bränslen har följt människans historia så länge hon har existerat. Biobränslen som ved och spillning var det första som användes. Under antiken började stenkol och olja användas i liten skala. Först under den industriella revolutionen ökade behovet av bränsle stort bland annat på grund av ångmaskinen som uppfanns denna tid. Idag är fossila bränslen (olja, naturgas och kol) den energibärare som används mest på jorden.

Kärnkraften utvecklades först efter andra världskriget. De första kärnkraftverken byggdes i USA och Ryssland på 1950-talet. Sverige fick sina på 1970-talet.

Teorin om solcellen uppfanns på 1800-talet men den första fungerande byggdes på 1950-talet. De användes för att ge satelliter elektricitet och därmed längre livslängd.

Fördjupning:

ENERGIDISTRIBUTION

Den elektricitet vi får från våra vägguttag produceras i ett kraftverk. Mellan eluttaget och kraftverket finns ledningar.

Ledningarna kallas elnät och är indelat i två olika typer, stamnätet och distributionsnätet(regionnät och lokalnät). Svenska staten ansvarar oftast för stamnätet och det kan liknas som en motorväg där högspänningsel transporteras över långa avstånd. För att elen ska kunna användas måste spänningen sänkas i en transformatorstation och övergå i ett distributionsnät (eller lokalnät). De kan ägas av kommunen eller privata företag. De ansvarar för att alla i området ska få el.

En elproducent ( t.ex. ett vattenkraftverk) producerar el och sänder in det i stamnätet. En elleverantör köper in el och säljer den vidare till företag eller privatpersoner. Du kan själv välja vilken elleverantör du ska använda. Det finns många att välja bland och de konkurrerar t.ex. med pris och miljömärkning. Elräkningen är sedan indelad i två delar. En del till stamnätet (motorvägen) och en del till elleverantören (förbrukningen).  Det är svårt att lagra el så därför produceras all elektricitet i samma ögonblick som den används. Därför varierar elpriset beroende på årstid.

Fördjupning:

KÄRNKRAFT

Hur fungerar det?

I ett kärnkraftsverk finns ett antal reaktorer där kärnenergi omvandlas till elektrisk energi.

Mitt i reaktorn finns reaktorhärden där neutroner klyver det radioaktiva uran-235 under kontrollerade former. Kring reaktorhärden finns vatten. När uran klyvs skapas nya radioaktiva grundämnen som bromsas in av vattnet. Vattnet värms upp av friktionsvärmen från dessa och börjar koka. Ångan från det kokande vattnet driver en turbin. Turbinens rörelse leds in i en generator som omvandlar ångans rörelseenergi till elektriskt energi.

För att kunna kontrollera hastigheten i kedjereaktionen används styrstavar. Styrstavarna skjuts upp i reaktorhärden för att fånga upp neutroner och därmed minska kedjereaktionens hastighet. Vattnet kring reaktorn fungerar också som neutronbroms (moderator).

Eftersom både uran-235, dess klyvningsprodukter och vattnet kring reaktorn är radioaktivt krävs hög säkerhet. Alla reaktorer kan snabbstoppas genom att styrstavarna skjuts upp helt i härden. Kring reaktorn finns också ett lager betong och plåt för att hindra att radioaktiva ämnen sprids om olyckan är framme.

Fördelar:

  • Kärnkraft är en pålitlig och driftsäker energikälla som är lätt att reglera, både sommar som vinter.
  • Kärnkraft är billig energi.
  • Kärnkraft har inga koldioxidutsläpp. Den bidrar inte till växthuseffekten.

Nackdelar:

  • Uranbrytning medför risk för radioaktivt läckage ut i naturen
  • Kärnavfallet är radioaktivt och måste förvaras i 100 000 år
  • Risk för kärnkraftsolyckor. Det har inträffat två stora hittills , Tjernobyl och Fukushima.

Fördjupning:

VATTENKRAFT

Hur fungerar det?

Vattnet i vattenmagasinet ligger på högre höjd än turbinen. Det har en lägesenergin eftersom det har en möjlighet att rinna nedåt. Intaget i dammen reglerar mängden vatten som rinner igenom och därmed hur mycket elektricitet som ska produceras. Turbinen ser ut som en propeller och den rör sig när vattnet rinner förbi. Vattnets lägesenergi omvandlas till rörelseenergi. Turbinens axel leder till en generator. I generatorn sitter en magnet på axeln som snurrar inuti stora spolar. När en magneten rör sig inuti en spole så omvandlas rörelseenergin till elektrisk energi. Transformatorn omvandlar strömmen till den styrka som är lagom att skickas iväg i ledningarna.

Fördelar:

  • Vattenkraft är en pålitlig och driftsäker energikälla som är lätt att reglera.
  • Det är en förnybar resurs.
  • Inga restprodukter eller utsläpp i miljön.
  • Har lång livslängd

Nackdelar

  • Byggandet av vattenkraftverket medför förändringar i miljön. Det förändrar förutsättningarna för djur och växter som lever i vattendraget. t.ex. laxen som vandrar upp för älvarna för att föröka sig.
  • Vattenkraftverken måste byggas i lämpliga vattendrag vilket medför att de flesta finns i norra Sverige medan den största elförbrukningen finns i andra delar av landet. Det innebär långa transportsträckor för elektriciteten vilket medför energiförluster.
  • Vattenkraftverk påverkar den biologiska mångfaldenkring kraftverket negativt.
  • Vattenkraftverk är enorma konstruktioner som kräver mycket pengar och material för att bygga.

Fördjupning:

KOLKRAFT

 

Kolkraft drivs vanligtvis med stenkol eller brunkol som tillhör de icke förnybara energikällorna. Kolkraft finns i Sverige men framför allt i andra delar av världen som USA, Tyskland och Kina.

Hur fungerar det?

Kolet krossas till ett pulver i en kvarn. Då brinner det mer effektivt. Värmen från förbränningen av kol används till att koka vatten till vattenånga. Vattenångan driver en turbin som sedan driver en generator som omvandlar rörelseenergin i vattenångan till elektrisk energi. Vattenångan kondenseras sedan och återgår till värmepannan för att hettas upp igen.

Hur skadligt för miljön ett kolkraftverk beror på hur modernt det är  t.ex. hur bra avgaserna renas från farliga ämnen som svaveldioxid. Det beror också på hur rent kolet är från föroreningar. Stenkol ger oftast mer energi än brunkol.

Fördelar:

  • Stenkol och brunkol beräknas räcka i 200 år till. Det betyder tillgången är tryggad och att priset är stabilt.
  • Det är enkelt att transportera, lagra och använda. Det går att reglera användningen till dagar som kräver mycket energi.
  • Fossilt bränsle innehåller mycket energi.
  • Det ger mycket och billig energi.

Nackdelar

  • Kol förorenar naturen vid brytning och sprider giftiga ämnen i atmosfären t.ex. kvicksilver.
  • Kolkraftverk släpper ut mycket koldioxid som bidrar till att förstärka växthuseffekten och den globala uppvärmningen.

Fördjupning:

  • Hemsida – Energimyndighet.se: Kol
  • Hemsida –vattenfall.se: Fakta om kol

VINDKRAFT

Vindkraftverk är en förnybar energikälla som det byggs många nya av. De senaste 15 åren (2000-2015) har antalet sexdubblats inom EU. Nu står vindkraft för ungefär 10 procent av energiproduktionen i Europa.

Hur fungerar det?

Vind uppstår när naturen försöker utjämna tryckskillnader. Det blåser mer högre upp än nära marken. Därför är vinkraftverken vanligtvis ungefär 100 meter höga. Översta delen på vindkraftverket är rörlig och rotorn kommer automatiskt att ställa in sig mot vinden.

Vindens rörelseenergi kommer att få rotorn att snurra. En generator omvandlar rotorns rörelseenergi till elektrisk energi. Elektriciteten leds ner till en transformatorstation där den omvandlas till lämplig styrka för att transporteras vidare.

Fördelar:

  • Vindkraftverk kan placeras över hela Sverige eftersom det blåser överallt.
  • En förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten eller annan negativ miljöpåverkan.
  • En beprövad teknik som kräver lite underhåll och är lätta att sätt upp.

Nackdelar

  • Vinden innehåller lite energi så ett vindkraftverk ger relativt lite elektricitet. Det behövs byggas många vindkraftverk för att få ut en bra effekt.
  • Snurrar bara när det blåser vilket innebär att man måste komplettera med andra kraftverk.
  • Dyra kostnader att uppföra dem gör att staten måste subventionera dem för att de ska kunna konkurrera med andra kraftverk.
  • Kräver stora ytor att stå på. De bullrar och många tycker de är fula när de står i vackra landskap.

 

Fördjupning:

SOLKRAFT

Solkraft är ett samlingsnamn för olika sätt att omvandla solens energi till elektricitet. Det är en förnybar energikälla.

Solceller

En solcell är en tunn skiva eller film ofta tillverkad av kisel. När solen lyser på solcellen hoppar elektronerna i materialet till ett elektronskal med högre energinivå . Det ger upphov till skillnader i laddning i solcellen två kiselskikt. Det har alltså uppstått en spänning mellan framsidan och baksidan på skivan. Denna spänning är liten och för att få högre spänning seriekopplas (och parallellkopplas) flera solceller.

Fördelar

  • En förnybar energikälla som inte avger några föroreningar (undantag vid tillverkningen).
  • En tyst och diskret energikälla. Kan enkelt läggas på hustak utan att det blir fult.
  • Kan nyttjas på avlägsna platser långt från elledningar. Bra för länder med dåligt elnät.

Nackdelar

  • Höga kostnader vid tillverkningen och installationen.
  • Väderberoende och fungerar dåligt på vintern och inte alls på natten. Det behövs en kompletterande energikälla eller batterier.
  • Solceller är fortfarande ganska dåliga på att omvandla solenergi till elektricitet. De har inte så hög effekt. (Solceller tar vara på 14-15 procent av den inkommande solenergin)

Termisk solkraft (CSP)

Dessa anläggning är vanliga i länder med mycket och stark sol t.ex. runt medelhavet eller USA (Kalifornien). Kapaciteten hos dessa anläggningar har femdubblats sedan 2010.

Hur fungerar det?

Väldigt många speglar fokuserar solens strålar till en punkt eller yta som blir väldigt varm. Värmen driver sedan en turbin som med hjälp av en generator omvandlar rörelseenergin till elektrisk energi.

Fördelar

  • Ger mycket och ren energi.
  • Kan utnyttjas på platser som inte går att använda till andra saker så länge det är varmt.

Nackdelar

  • Stora kostnader att bygga och underhålla. Tar mycket plats.
  • Går inte att reglera effekten.

Fördjupning:

GEOTERMISK VÄRME

Den geotermiska energin finns lagrad i jordskorpan från det att jorden skapades och från sönderfall av radioaktiva grundämnen som finns i marken.

På flera ställen i världen och historien finns exempel på när geotermiska energin tagits tillvara. Romarna anlade flera bad vid varma källor som finns kvar än idag. På Island visar sig denna energikälla genom sina gejsrar.

Hur fungerar det?

Det fungerar olika beroende på vilket ändamål anläggningen har. Ofta används värmen från denna energikälla till att värma hus. Det kallas vanligtvis för bergvärme eller jordvärme och är vanligt i alla typer av hus. Ofta pumpas vatten (eller annan vätska) ner i ett djupt hål och värms upp. När det kommer upp till ytan så koncentrerar en värmeväxlare värmen och värmer huset. Kvar blir kallare vätska som pumpas ner i hålen igen för att värmas upp igen.

Att producera elektricitet är svårare. Då krävs rejäla hål på flera kilometer så att värmen från hålen blir så hög så att den kan driva turbiner som sedan via generatorer omvandlar värmeenergi till elektrisk energi.

Fördelar.

  • Anläggningen tar liten plats och förbrukar lite resurser.
  • Billig och pålitlig.
  • Släpper ut betydligt mindre växthusgaser än t.ex fossila bränslen.

Nackdelar

  • Stora anläggningar byggs huvudsakligen på gränsen mellan kontinentalplattorna och kan i enstaka fall ge upphov till jordbävningar.
  • Har ett visst utsläpp av växthusgaser och giftiga grundämnen.
  • De riktigt stora anläggningarna kräver stora investeringar.

Fördjupning:

VÄRMEKRAFTVERK

Värmekraftverk liknar både kolkraftverk och kärnkraftverk. Vatten värms upp och ångan driver en turbin som i sin tur får en generator att producera elektricitet.

Det fungerar på samma sätt som ett kolkraftverk. Skillnaden är egentligen vilket bränsle som används. I ett värmekraftverk kan fossila bränslen eller biobränsle användas. Värmekraftverk använder värme för att producera elektricitet.

Biobränsle

Biobränsle är organiskt material t.ex. avfall, rester från avverkning av skog eller biogas. Gemensamt för dessa är att de är koldioxidneutrala. Avfallet släpper inte ut mer koldioxid än vad de lagrat i sig. T.ex. ett träd tar upp koldioxid under sin levnad som den släpper ut när den eldas upp. Enbart brännbara ämnen kan räknas som biobränslen.

Fördelar

  • Ökar inte koldioxidhalten i atmosfären och bidrar inte till att förstärka växthuseffekt eller den global uppvärmning.
  • En förnybar energikälla.
  • Skulle kunna ersätta beroendet av fossila bränslen i framtiden.

Nackdelar

  • Framställningen kräver mycket energi och det innebär att biobränslen är mycket dyrare att använda än t.ex. bensin.
  • Odling av biobränslen utnyttjar mark där livsmedel kan odlas i fattiga länder. Det kan orsaka svält.
  • Vissa forskare hävdar att framställning av biobränslen ändå ger koldioxidutsläpp.

Kraftvärmeverk liknar värmekraftverk men det förstnämnda producerar både elektricitet och fjärrvärme. Dessa kraftverk är därför mer effektiva än värmekraftverk.

Kraftvärmeverket i Linköping.

Fördjupning:

Info om sidan Träna begrepp Skriv ut
Deltest 1 Deltest 2 Stortest