Ljusemmision

Skriv ut

Atomer kan avge ljus. Det inträffar när energi tillförs atomen t.ex om en ämne värms upp väldigt mycket.

Elektronerna i en atom är ordnade i elektronskal. Elektronskalet närmast atomkärnan kallas K-skalet. Därefter följer man alfabetet. Nästa skal/energinivå kallas L-skalet o.s.v.

Elektronskalen är egentligen energinivåer. En elektron med en viss energi befinner sig i ett givet elektronskal.

När ett ämne värms upp tillförs elektronerna energi. Elektronerna byter då till ett skal längre bort från atomkärnan (exciteras) som har en högre energinivå. Eftersom elektroner helst vill vara på sin vanliga plats så hoppar de tillbaka.

För att elektronen ska hoppa måste den, som sagt, tillföras energi. När elektronen hoppar tillbaka sänder den ut överskottsenergin i som en ljuspartikel (foton).

En foton är en energipartikel. En foton kan ha olika mycket energi beroende på vilken våglängd den har. Beroende på hur korta eller långa elektronhoppen är så sänds fotoner ut med olika våglängd. En del av dessa våglängder ger infrarött ljus, en del synligt ljus och långa hopp ger ultraviolett ljus.

Varje grundämne har sina elektroner fördelade i skalen på ett unikt sätt. Eftersom elektronhoppen beror på denna fördelning så kommer varje grundämne sända ut ljus på ett unikt sätt. Ljuset undersöks i ett spektroskop. Där syns flera linjer med olika våglängder, likt ett fingeravtryck, som kallas linjespektrum.

Kunskap kring spektrallinjer är viktigt inom astronomin. Genom att analysera den elektromagnetiska strålning från himlakroppar med teleskop har mänskligheten fått bättre förståelse för universums uppbyggnad. 

Fördjupning:

Info om sidan Träna begrepp Övningar