Temperaturskalor

skriv ut

Värme är hur mycket ett ämnes molekyler rör sig. Ju snabbare de rör sig desto högre värme. Med temperatur mäter man värme. Temperatur ger ett värde på molekylernas rörelse.

Om temperaturen sänks så kommer molekylerna att röra sig långsammare och långsammare. Till slut står de helt still. Då är det minus 273,15 grader Celsius. Det kallas den absoluta nollpunkten. Det kan inte bli kallare än så. Detta gäller för alla grundämnen.

Om temperaturen istället höjs så finns det ingen övre gräns, någon maxtemperatur. Vid tillräckligt hög temperatur kommer grundämnena slitas sönder till dess beståndsdelar.

Det finns olika skalor att använda när temperatur mäts. De mest använda är de som presenteras här.

Celsius har vi i Europa. I Celsius-skalan är det 100 steg mellan vattnets fryspunkt  (0 grader) och kokpunkt (100 grader). Det är svensken Anders Celsius som uppfann denna skala på 1700-talet.

Fahrenheit-skalan används i många länder utanför Europa t.ex. USA. I Fahrenheit-skalan så är det 180 steg mellan vattnets fryspunkt (32 °F) och kokpunkt (212°F) . Därför är det svårt att jämföra Celsius– och Farhrenheitskalan. Det finns omräkningsformel till hjälp.

Kelvinskalan används inom forskning och vetenskap. Kelvinskalan utgår från den absoluta nollpunkten som är satt till 0° K. 1 grad Kelvin ger lika stor förändring i temperatur som en Celsiusgrad. Därför är dessa skalor lätta jämföra.

En termometer används för att mäta temperaturen. Nu finns digitala varianter men även den gamla modellen är vanlig. I en gammeldags termometer används en vätska innesluten i ett glasrör.  När det blir varmare så expanderar vätskan och tar större plats. Eftersom vätskan måste ta vägen någonstans stiger den i glasröret. På glasröret sitter en skala som visar hur varmt det är. Förr användes grundämnet kvicksilver (Hg) som vätska men eftersom det är giftigt har det bytts ut mot etanol (vanlig sprit).

Fördjupning

Info om sidan Begrepp Övningar