Väderfenomen del 1

skriv ut

Regn – Luften innehåller vattenånga. Det kallas luftfuktighet. Varm luft klarar att innehålla mer vattenånga än kall luft. Om luften inte klarar att innehålla mer vattenånga kallas det att den är mättad. När mättad luft kyls av (blir kallare) så kondenseras ångan (gas) till små vattendroppar (flytande). Det har bildats ett moln. Om vattendroppar blir stora så de inte kan sväva faller de ner som regn.

Snö– Det sker på samma sätt som när regn bildas. Skillnaden är att det är kallare ute. Beroende på hur kallt det är får snöflingorna olika utseende.

Dimma – Luften vid marken värms upp under dagen. När det senare blir kallare så kyls luften av och vattenångan kondenseras.  Ungefär som när moln bildas fast det är nära marken. Återigen, varm luft klarar av att innehålla mer vattenånga än kall luft.

Dagg – Fungerar som dimma men det går ytterligare ett steg. Den kondenserade luften har bildat små vattendroppar som lägger sig som ett lager på marken.

Hagel – Det sker på samma sätt som när regn bildas. Skillnaden är att uppåtgående vindar lyfter upp regnet högt upp i atmosfären där det är väldigt kallt. Regnet fryser till iskulor innan det faller ner.

Vind – Vindar uppstår när naturen vill utjämna skillnader. Det har alltid med värme att göra. Jorden värms upp olika mycket beroende på jordaxelns lutning, hur landskapen ser ut m.m. Denna ojämna uppvärmning leder i sin tur till temperaturskillnader och därmed tryckskillnader. Luften får olika densitet. Detta vill naturen jämna ut så att det blir lika överallt. Då uppstår vindar. Luften börjar röra på sig. Vindstyrka mäts i Beaufort.

Fördjupning

Info om sidan Begrepp Övningar