Stortest Atomfysik – Ugglans Fysik

735

Created on december 04, 2022 By

Atomfysik stortest

1 / 26

Alfa, beta och gamma. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?

Alfastrålning tränger inte igenom huden utan är farligt om man får in det i kroppen, t. ex. via andning och mat.

Betastrålning har längre räckvidd än alfastrålning.

Gammastrålning kan färdas igenom metertjocka väggar av betong.

Alla grundämnen är radioaktiva.

När ett radioaktivt grundämne sänder ut gammastrålning omvandlas det ursprungliga radioaktiva grundämnet sakta till ett annat grundämne.

2 / 26

Radioaktivitet. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?

Atomkärnor sönderfaller därför att de innehåller för lite energi.

Radioaktivitet kallas den process då atomkärnor spontant sönderfaller och avger strålning.

Joniserande strålning är strålning som skapar joner när den träffar ett ämne.

Radioaktivitet upptäcktes i mitten på 1900-talet.

De flesta grundämnen har en radioaktiv isotop.

3 / 26

Faror med radioaktivitet. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?

Celler som delar sig ofta, t. ex. blodceller, påverkas mer av strålning.

Tjernobyl och Kyoto är exempel på platser där kärnkraftsolyckor inträffat.

Mycket strålning gör vissa djur självlysande.

Att få en hög stråldos är direkt dödligt.

Låga stråldoser är positiva för människokroppen.

4 / 26

Nyttig strålning. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?

Kol-14 - metoden används för att åldersbestämma organiska föremål.

Att behandla cancer ger inga biverkningar.

Betastrålning används för att stråla och därmed döda cancerceller.

Bestrålning av livsmedel gör att de blir radioaktiva.

Med röntgenstrålning går det att få en bild av skelettet.

5 / 26

Kärnenergi. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?

Vid kärnklyvning orsakar de frigjorda neutronerna en kedjereaktion.

Uran-235 innebär att det är grundämnet uran med 235 protoner i atomkärnan.

Vid fisson och fusion omvandlas energi till massa.

Fusion sker i solen.

Att få kärnenergi genom atomklyvning kallas fission.

6 / 26

Isotoper. Om kol (atomnummer se) har masstalet 12 vad vet vi då om atomen? Vilket eller vilka alternativ är korrekta?

Atomen har 12 elektroner.

Vikten är 12 u.

Det finns sammanlagt 12 neutroner, protoner och elektroner.

Atomen har sex neutroner.

Atomen kallas kol-12.

7 / 26

Atomkunskap. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?

Elektronerna i det innersta elektronskalet kallas valenselektroner.

Elektroner är elektriskt positivt laddade.

Alla grundämnen finns samlade i det periodiska systemet.

Ett grundämne i det periodiska systemet är elektriskt oladdat.

Det är protonerna som avgör vilket grundämne det är.

8 / 26

Ljusemmision. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?

Fotoner har alltid samma våglängd.

Korta elektronhopp ger rött ljus (om det är synligt ljus som avges).

Olika långa elektronhopp ger olika färg på ljuset.

Kunskap kring spektrallinjer är viktigt inom astronomin.

De flesta grundämnen har samma linjespektrum.

9 / 26

Atomfysikens milstolpar. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?

Cern är ett berömt forskningscentrum för partikelfysik.

John Dalton lyckades kartlade relationen mellan atomernas vikt.

Neutronen var den första partikeln i atomen som upptäcktes.

Ernest Rutherford föreslog att atomen mest bestod av ingenting.

Den moderna teorin om atomen föddes på tidigt 1700-tal.

10 / 26

Elektromagnetisk strålning. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?

UV-strålning används på sjukhuset för att undersöka skelett.

Mobiltelefoner sänder med infraröd strålning.

Människor ser infraröd strålning, synlig ljus och UV-ljus.

Synligt ljus kallas också för vitt ljus.

Gammastrålning innehåller mer energi än mikrovågor.

11 / 26

Isotoper. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?

De flesta isotoper framställs på laboratorium.

Ett kemiskt tecken är en förkortning för grundämnets namn.

Väte har fem isotoper.

Olika isotoper av ett grundämne har olika antal neutroner.

Alla isotoper är radioaktiva. Deras atomkärnor är instabila och faller sönder.

12 / 26

Atomkunskap. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?

Grundämnen eftersträvar fullt yttre elektronskal.

Neutroner har ingen elektrisk laddning. De är neutrala.

En atom kan vara elektriskt positivt eller negativt laddad.

En laddad atom kallas jon.

Positivt laddade atomer har ett överskott på elektroner.

13 / 26

Alfa, beta och gamma. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?

Betastrålning stoppas t. ex. av en tjock glasskiva.

Det sker ingen förändring av atomen vid gammastrålning förutom att den förlorar energi.

En alfapartikel består av en protoner + två neutroner.

Vid betastrålning ökar grundämnets atomnummer med ett.

Vid alfastrålning ökar atomens masstal med fyra.

14 / 26

Atomkunskap. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?

Det innersta elektronskalet kallas L-skalet och kan max innehålla två elektroner.

En positiv jon har varit en atom som förlorat elektroner.

Alla grundämnen har isotoper.

Det yttersta elektronskalet (om atomen har två eller fler skal) kan max innehålla 10 elektroner.

Grundämnens isotoper har olika antal neutroner.

15 / 26

Halveringstid. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?

Atomer hos ett grundämne som sönderfaller omvandlas till ett annat grundämne.

Ett radioaktivt ämne sönderfaller i en hastighet som är unik för just den isotopen.

Halveringstid är tiden det tar för strålningen (aktiviteten) i ett radioaktivt ämne att minska med hälften.

Ju större atomkärnan är desto snabbare sker det radioaktiva sönderfallet.

Radioaktivt sönderfall sker slumpmässigt.

16 / 26

Ljusemmision. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?

Elektronskalet närmast atomkärnan kallas för K-skal.

Elektronskal längre bort från atomkärnan har lägre energinivåer.

När elektronerna byter till ett skal längre bort från atomkärnan kallas det att de exciterar.

Ljuspartiklar kallas också protoner.

Atomer kan avge ljus om de blir tillräckligt varma.

17 / 26

Faror med radioaktivitet. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?

Strålning kan ge upphov till skadliga joner bildas i kroppen.

Det bästa sättet att undersöka hur strålning påverkar mänskligheten är att undersöka effekterna av tidigare kärnkraftsolyckor och atombombssprängningar.

Djur med låga halter av antioxidanter klarar stråldoser sämre.

De flesta skadliga joner i kroppen försvinner ut de naturliga vägarna.

Kroppens försvar mot fria radikaler (skadliga joner) är att skapa antioxidanter.

18 / 26

Radioaktivitet. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?

Med enheten Sievert (Sv) mäts hur mycket strålningsenergi kroppen tar upp, alltså stråldosen.

Människor påverkas inte av strålning om den inte är extremt hög.

Med enheten Bequerel (Bq) mäts antalet sönderfall/sekund.

Enheten Gray liknar enheten Sievert. Gray kan även mäta den upptagna stråldosen hos saker som inte lever.

Ett GM-rör mäter antalet sönderfall per sekund.

19 / 26

Halveringstid. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?

En sönderfallsserie är en tabell för hur ett grundämne sönderfaller i flera steg.

Kol-14 - metoden fungerar på föremål som är maximalt 50 000 år gamla.

Kol-14 - metoden kan användas för att bestämma åldern på alla typer av gamla föremål.

Det kemiska tecknet för kol är Co.

Kol-14 är en radioaktiv isotop av grundämnet kol.

20 / 26

Alfa, beta och gamma. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?

Partiklarna i alfastrålning är elektroner. De kommer från radioaktiva atomkärnor.

Gammastrålning är den farligaste typen av strålningen.

Joniserande strålning och radioaktivitet är samma sak.

Gammastrålning består av fotoner.

Betastrålning består av en heliumkärna, två protoner och två neutroner.

21 / 26

Atomfysikens milstolpar. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?

En modern gren av fysiken kallas för kvantfysik.

Niels Bohrs förbättrade atommodell används fortfarande.

Det har fortfarande inte upptäckts fler partiklar än elektronen, neutronen och protonen.

Protonen var den första av atomens delar som upptäcktes.

Ernest Rutherford föreslog att atomen har en positiv kärna med elektronerna snurrandes runt om den.

22 / 26

Isotoper. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?

Vid viktberäkningar av atomer brukar inte elektronen tas med. Den väger för lite.

Enheten unit, u, används vid viktberäkningar av atomer och kemiska föreningar.

Atomens vikt kallas formelmassa.

En neutron och en proton väger tillsammans ungefär två gram.

Syre har atomvikten 16 u och väte har atomvikten 1 u. Vattnets kemiska formel är H2O. Massan är: 1+1+16 = 18 U.

23 / 26

Nyttig strålning. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?

Ju högre upp i atmosfären du är desto mer kosmiskt strålning kommer du utsättas för.

Den mesta strålning man utsätts för naturligt kommer från radioaktiva isotoper inuti kroppen.

Strålning som orsakas av naturlig aktivitet kallas bakgrundsstrålning.

Vi utsätts endast för strålning när vi är utomhus.

Kosmisk strålning består av radioaktiva partiklar som kommer från rymden.

24 / 26

Radioaktivitet. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?

Alfastrålning och betastrålning är båda partikelstrålning.

Den elektromagnetiska strålning med högst energi (den farligaste) är röntgenstrålning.

Alla typer av elektromagnetisk strålning är joniserande.

Partikelstrålning och elektromagnetisk strålning kan båda vara joniserande.

Vid partikelstrålning sänds gammastrålning ut.

25 / 26

Elektromagnetisk strålning. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?

Infraröd strålning gör oss solbrända.

Radiovågor har lägst energi.

Röntgenstrålning är den farligaste typen av elektromagnetisk strålning.

Ultraviolett ljuset kallas också värmestrålning.

Det som skiljer olika typer av elektromagnetisk strålning åt är våglängden.

26 / 26

Kärnenergi. Vilket eller vilka alternativ är korrekta?

Att dela atomer kallas också att klyva atomer.

Albert Einstein förutsåg kärnklyvningen med formeln E=m*c2.

Otto Hahn och Lisa Meitner fick Nobelpriset i fysik för upptäckten av kärnklyvning.

När atomer klyvs i ett kärnkraftverk delas de alltid i två lika stora delar.

Fusion är när atomer klyvs.

Your score is

The average score is 32%