Stortest Atomfysik 309 Created on december 04, 2022 By o Atomfysik stortest 1 / 26 Kärnenergi. Vilket eller vilka alternativ är korrekta? Fusion är när atomer klyvs. Att dela atomer kallas också att klyva atomer. Otto Hahn och Lisa Meitner fick Nobelpriset i fysik för upptäckten av kärnklyvning. När atomer klyvs i ett kärnkraftverk delas de alltid i två lika stora delar. Albert Einstein förutsåg kärnklyvningen med formeln E=m*c2. 2 / 26 Kärnenergi. Vilket eller vilka alternativ är korrekta? Vid kärnklyvning orsakar de frigjorda neutronerna en kedjereaktion. Uran-235 innebär att det är grundämnet uran med 235 protoner i atomkärnan. Vid fisson och fusion omvandlas energi till massa. Fusion sker i solen. Att få kärnenergi genom atomklyvning kallas fission. 3 / 26 Faror med radioaktivitet. Vilket eller vilka alternativ är korrekta? Strålning kan ge upphov till skadliga joner bildas i kroppen. Det bästa sättet att undersöka hur strålning påverkar mänskligheten är att undersöka effekterna av tidigare kärnkraftsolyckor och atombombssprängningar. Djur med låga halter av antioxidanter klarar stråldoser sämre. De flesta skadliga joner i kroppen försvinner ut de naturliga vägarna. Kroppens försvar mot fria radikaler (skadliga joner) är att skapa antioxidanter. 4 / 26 Faror med radioaktivitet. Vilket eller vilka alternativ är korrekta? Låga stråldoser är positiva för människokroppen. Celler som delar sig ofta, t. ex. blodceller, påverkas mer av strålning. Att få en hög stråldos är direkt dödligt. Mycket strålning gör vissa djur självlysande. Tjernobyl och Kyoto är exempel på platser där kärnkraftsolyckor inträffat. 5 / 26 Nyttig strålning. Vilket eller vilka alternativ är korrekta? Att behandla cancer ger inga biverkningar. Kol-14 - metoden används för att åldersbestämma organiska föremål. Betastrålning används för att stråla och därmed döda cancerceller. Med röntgenstrålning går det att få en bild av skelettet. Bestrålning av livsmedel gör att de blir radioaktiva. 6 / 26 Nyttig strålning. Vilket eller vilka alternativ är korrekta? Den mesta strålning man utsätts för naturligt kommer från radioaktiva isotoper inuti kroppen. Strålning som orsakas av naturlig aktivitet kallas bakgrundsstrålning. Kosmisk strålning består av radioaktiva partiklar som kommer från rymden. Ju högre upp i atmosfären du är desto mer kosmiskt strålning kommer du utsättas för. Vi utsätts endast för strålning när vi är utomhus. 7 / 26 Halveringstid. Vilket eller vilka alternativ är korrekta? Kol-14 är en radioaktiv isotop av grundämnet kol. En sönderfallsserie är en tabell för hur ett grundämne sönderfaller i flera steg. Kol-14 - metoden kan användas för att bestämma åldern på alla typer av gamla föremål. Det kemiska tecknet för kol är Co. Kol-14 - metoden fungerar på föremål som är maximalt 50 000 år gamla. 8 / 26 Halveringstid. Vilket eller vilka alternativ är korrekta? Atomer hos ett grundämne som sönderfaller omvandlas till ett annat grundämne. Ett radioaktivt ämne sönderfaller i en hastighet som är unik för just den isotopen. Radioaktivt sönderfall sker slumpmässigt. Halveringstid är tiden det tar för strålningen (aktiviteten) i ett radioaktivt ämne att minska med hälften. Ju större atomkärnan är desto snabbare sker det radioaktiva sönderfallet. 9 / 26 Alfa, beta och gamma. Vilket eller vilka alternativ är korrekta? Joniserande strålning och radioaktivitet är samma sak. Gammastrålning är den farligaste typen av strålningen. Partiklarna i alfastrålning är elektroner. De kommer från radioaktiva atomkärnor. Gammastrålning består av fotoner. Betastrålning består av en heliumkärna, två protoner och två neutroner. 10 / 26 Alfa, beta och gamma. Vilket eller vilka alternativ är korrekta? Alla grundämnen är radioaktiva. Betastrålning har längre räckvidd än alfastrålning. Alfastrålning tränger inte igenom huden utan är farligt om man får in det i kroppen, t. ex. via andning och mat. Gammastrålning kan färdas igenom metertjocka väggar av betong. När ett radioaktivt grundämne sänder ut gammastrålning omvandlas det ursprungliga radioaktiva grundämnet sakta till ett annat grundämne. 11 / 26 Alfa, beta och gamma. Vilket eller vilka alternativ är korrekta? Vid betastrålning ökar grundämnets atomnummer med ett. Det sker ingen förändring av atomen vid gammastrålning förutom att den förlorar energi. En alfapartikel består av en protoner + två neutroner. Vid alfastrålning ökar atomens masstal med fyra. Betastrålning stoppas t. ex. av en tjock glasskiva. 12 / 26 Radioaktivitet. Vilket eller vilka alternativ är korrekta? Alla typer av elektromagnetisk strålning är joniserande. Alfastrålning och betastrålning är båda partikelstrålning. Partikelstrålning och elektromagnetisk strålning kan båda vara joniserande. Den elektromagnetiska strålning med högst energi (den farligaste) är röntgenstrålning. Vid partikelstrålning sänds gammastrålning ut. 13 / 26 Radioaktivitet. Vilket eller vilka alternativ är korrekta? Radioaktivitet kallas den process då atomkärnor spontant sönderfaller och avger strålning. De flesta grundämnen har en radioaktiv isotop. Atomkärnor sönderfaller därför att de innehåller för lite energi. Joniserande strålning är strålning som skapar joner när den träffar ett ämne. Radioaktivitet upptäcktes i mitten på 1900-talet. 14 / 26 Radioaktivitet. Vilket eller vilka alternativ är korrekta? Med enheten Bequerel (Bq) mäts antalet sönderfall/sekund. Med enheten Sievert (Sv) mäts hur mycket strålningsenergi kroppen tar upp, alltså stråldosen. Människor påverkas inte av strålning om den inte är extremt hög. Ett GM-rör mäter antalet sönderfall per sekund. Enheten Gray liknar enheten Sievert. Gray kan även mäta den upptagna stråldosen hos saker som inte lever. 15 / 26 Elektromagnetisk strålning. Vilket eller vilka alternativ är korrekta? Radiovågor har lägst energi. Röntgenstrålning är den farligaste typen av elektromagnetisk strålning. Infraröd strålning gör oss solbrända. Det som skiljer olika typer av elektromagnetisk strålning åt är våglängden. Ultraviolett ljuset kallas också värmestrålning. 16 / 26 Elektromagnetisk strålning. Vilket eller vilka alternativ är korrekta? Mobiltelefoner sänder med infraröd strålning. Människor ser infraröd strålning, synlig ljus och UV-ljus. Gammastrålning innehåller mer energi än mikrovågor. Synligt ljus kallas också för vitt ljus. UV-strålning används på sjukhuset för att undersöka skelett. 17 / 26 Ljusemmision. Vilket eller vilka alternativ är korrekta? Kunskap kring spektrallinjer är viktigt inom astronomin. Fotoner har alltid samma våglängd. Olika långa elektronhopp ger olika färg på ljuset. De flesta grundämnen har samma linjespektrum. Korta elektronhopp ger rött ljus (om det är synligt ljus som avges). 18 / 26 Ljusemmision. Vilket eller vilka alternativ är korrekta? När elektronerna byter till ett skal längre bort från atomkärnan kallas det att de exciterar. Ljuspartiklar kallas också protoner. Elektronskalet närmast atomkärnan kallas för K-skal. Atomer kan avge ljus om de blir tillräckligt varma. Elektronskal längre bort från atomkärnan har lägre energinivåer. 19 / 26 Isotoper. Vilket eller vilka alternativ är korrekta? En neutron och en proton väger tillsammans ungefär två gram. Atomens vikt kallas formelmassa. Vid viktberäkningar av atomer brukar inte elektronen tas med. Den väger för lite. Syre har atomvikten 16 u och väte har atomvikten 1 u. Vattnets kemiska formel är H2O. Massan är: 1+1+16 = 18 U. Enheten unit, u, används vid viktberäkningar av atomer och kemiska föreningar. 20 / 26 Isotoper. Vilket eller vilka alternativ är korrekta? De flesta isotoper framställs på laboratorium. Väte har fem isotoper. Alla isotoper är radioaktiva. Deras atomkärnor är instabila och faller sönder. Ett kemiskt tecken är en förkortning för grundämnets namn. Olika isotoper av ett grundämne har olika antal neutroner. 21 / 26 Isotoper. Om kol (atomnummer se) har masstalet 12 vad vet vi då om atomen? Vilket eller vilka alternativ är korrekta? Vikten är 12 u. Atomen har 12 elektroner. Det finns sammanlagt 12 neutroner, protoner och elektroner. Atomen kallas kol-12. Atomen har sex neutroner. 22 / 26 Atomkunskap. Vilket eller vilka alternativ är korrekta? Neutroner har ingen elektrisk laddning. De är neutrala. En atom kan vara elektriskt positivt eller negativt laddad. En laddad atom kallas jon. Positivt laddade atomer har ett överskott på elektroner. Grundämnen eftersträvar fullt yttre elektronskal. 23 / 26 Atomkunskap. Vilket eller vilka alternativ är korrekta? Alla grundämnen har isotoper. En positiv jon har varit en atom som förlorat elektroner. Det yttersta elektronskalet (om atomen har två eller fler skal) kan max innehålla 10 elektroner. Grundämnens isotoper har olika antal neutroner. Det innersta elektronskalet kallas L-skalet och kan max innehålla två elektroner. 24 / 26 Atomkunskap. Vilket eller vilka alternativ är korrekta? Elektronerna i det innersta elektronskalet kallas valenselektroner. Ett grundämne i det periodiska systemet är elektriskt oladdat. Det är protonerna som avgör vilket grundämne det är. Elektroner är elektriskt positivt laddade. Alla grundämnen finns samlade i det periodiska systemet. 25 / 26 Atomfysikens milstolpar. Vilket eller vilka alternativ är korrekta? Ernest Rutherford föreslog att atomen har en positiv kärna med elektronerna snurrandes runt om den. Det har fortfarande inte upptäckts fler partiklar än elektronen, neutronen och protonen. Niels Bohrs förbättrade atommodell används fortfarande. Protonen var den första av atomens delar som upptäcktes. En modern gren av fysiken kallas för kvantfysik. 26 / 26 Atomfysikens milstolpar. Vilket eller vilka alternativ är korrekta? Ernest Rutherford föreslog att atomen mest bestod av ingenting. Den moderna teorin om atomen föddes på tidigt 1700-tal. Cern är ett berömt forskningscentrum för partikelfysik. Neutronen var den första partikeln i atomen som upptäcktes. John Dalton lyckades kartlade relationen mellan atomernas vikt. Your score is The average score is 37% LinkedIn Facebook Twitter VKontakte 0% Restart quiz
